Vad fungerar?

I dagens samhälle motverkas ofta en fysiskt aktiv livsstil på grund av att infrastrukturen planerats utifrån bilisters behov och intressen, vilket gjort att det ofta är långt och krångligt för fotgängare och cyklister att ta sig till olika målpunkter. Den stora frågan är därför vad som fungerar för att öka förändra situationen och skapa bättre förutsättningar till ett aktivt liv? En systematisk översiktsartikel från 2008 har granskat forskningen på området (flera tusen vetenskapliga artiklar) och konstaterar att ett antal insatser i den bebyggda miljön är kostnadseffektiva och kan öka fysisk aktivitet:

– Att införa fartdämpande åtgärder för motortrafik (exempelvis fartgupp, avsmalningar av vägar, upphöjda övergångsställen) leder till ökad gång, cykling och utomhuslek för barn. Samtidigt minskar trafikolyckorna och andelen trafikskadade kraftigt.

– att bygga promenad- och cykelstråk i bostadsområden och den tätortsnära naturen (eng: multi-use trails) leder till ökad gång och cykling

– att stänga av bostadsgator för genomfartstrafik och/eller att minska trafikvolym leder till ökad gång och sannolikt även ökad cykling

– att bygga bilfri cykelinfrastruktur i tätort och i landsbygd leder till ökad cykling och en kraftig minskning av trafikolyckor och andelen trafikskadade.

– att utforma säkra och trygga skolvägar för barn leder till ökad gång och cykling till och från skolan

– att förändra strukturen och miljön runt omkring gatunätet (exempelvis att införa gågator, ”trygga gatan”, att större utrymme viks åt fotgängare, att införa mer grönyta på bekostnad av vägyta) leder till ökad promenad och ökad utomhusvistelse för barn

– att förnya och utveckla parker och grönområden leder till ökad promenad och ökad medvetenhet hos invånarna om parken som lämplig plats för motion och rekreation

Det finns således en relativt stark kunskapsbas om vad som fungerar för att öka fysisk aktivitet. Men problemet verkar snarare vara att tillgänglig forskning inte implementeras i tillräcklig utsträckning exempelvis ute i kommunerna och i regionerna. Här har alla forskare och folkhälsoplanerare en viktig uppgift att påverka samhällsplaneringen. Och för fler planerare att integrera frågan om fysisk aktivitet till ”det normala planeringsarbetet”.

Utvecklingen i samhället de senaste 40 åren och granskningen av litteraturen på området väcker onekligen en lång rad viktiga frågor för politiken, folkhälsoarbetet och för forskningen:

–          Varför tenderar vi att betrakta problemet med stillasittande livsstilar som ett barnproblem när det är uppenbart att det är vi vuxna som skapat de bakomliggande orsakerna till utvecklingen?

–          Barns behov av rörelse och utveckling tillgodoses inte enbart genom lekplatser, utan barn har ett behov av att kunna använda och upptäcka sitt bostadsområde och sin ort. Men idag är barnens förutsättningar ofta begränsade. I November 2009 var det 20 år sedan Sverige skrev under Barnkonventionen om barns rättigheter i samhället. Ett viktigt fokus för nästa år borde därför att ta tag i den uppgift som vi misslyckats med under två decennier: Hur kan barns rörelsefrihet ökas genom aktiv samhällsplanering?

–          Hur kan den kommunala planeringen och förvaltningen av byggda miljön förbättras för att förbättra de lokala förutsättningarna till ett fysiskt aktivt liv?

Utvecklingsbehov

Det krävs mer svensk forskning eftersom inte alla internationella rön går att översätta direkt till svenska förhållanden. Dessutom påverkas olika former av fysisk aktivitet av olika miljöfaktorer. Vi behöver veta mer om vad för miljöfaktorer som påverkar benägenheten att promenera, cykla, motionera och idrotta osv.

Vidare är användningen av GIS ett nytt sätt att bedriva en ”aktiv” samhällsplanering. GIS-analyser gör det möjligt att exempelvis studera närheten och tillgängligheten till lekplatser, grönområden och motionsanläggningar från enskilda adresspunkter i bostadsområdet. Att ”kartera folkhälsoarbetet” är en kraftfull åtgärd för att sätta tryck på beslutsfattare att bedriva en ”aktiv samhällsplanering”. Hur många av kommunens lekplatser behöver förnyas, renoveras och utvecklas? Hur många av kommunens skolbarn har en säker och trygg skolväg? Hur många äldre i kommunen har god tillgänglighet till mötesplatser för fysisk aktivitet och social samvaro?

Framgångsrik förändring av våra städer och landskap mot mer rörelsevänliga och trygga miljöer kräver kunskaper och färdigheter bortom det som normalt finns hos en enskild kommunal sektor eller akademisk disciplin. Behovet av samarbeten och utbyten över gränserna är därför stort.

Samhällsplanering, bebyggd miljö och fysisk aktivitet. Del av text till artikel i tidsskriften FLOW (Nov 2009).

Inga kommentarer

Kommentera

Din e-postadress publiceras inte.Obligatoriska fält är markerade med *