Friluftsliv och natur – men inte för alla?

Pandemin har lett till ett allmänt uppsving för friluftsliv, inte minst det tätortsnära friluftslivet. Friluftsliv och friluftsområden förbättrar människors hälsa och gynnar såväl folkhälsa som hållbar utveckling i samhället enligt nyligen sammanställd forskning i kampanjen Friluftslivets år 2021 (www.luftenarfri.nu). Men alla grupper har inte haft samma förutsättningar att komma ut och besöka naturen vilket spär på redan existerande skillnader i hälsa, livskvalitet, insjuknande i sjukdomar och förtida död. Vi talar om personer med funktionsvariationer, vilka står för 10-20 % av befolkningen beroende på hur en definierar saken. Personer med funktionsvariationer möts av ett stort antal hinder som försvårar besök i friluftsområden och många andra utemiljöer inklusive fysiska hinder, dålig skyltning och information på plats, bristfällig digital information och presentation om utbud, service och tillgänglighet. Länsstyrelsen i Stockholms kartläggning av besök i friluftsområden (Dagens Nyheter 22/4 – 2021) visar att personer med funktionsvariationer som grupp nästan inte alls har haft en positiv besöksutveckling under pandemin (endast ca 5 %), att jämföra med exempelvis barnfamiljer och äldre som båda har haft kraftiga ökningar i naturbesök (över 50 %). Detta beror inte på att gruppen på något sätt skulle ha lägre intresse för friluftsliv och natur. Det beror snarare på hinder och höga ”trösklar” som samhället skapat.

Vi har i över 10 års tid arbetat för att påverka kommuner och andra aktörer att tillgängliggöra utemiljöer och friluftsområden för personer med funktionsvariationer. Vi har bl a kartlagt 10 000 motionsspår, vandringsleder och friluftsområden ur ett tillgänglighetsperspektiv. Den stora bristen på information är väldigt irriterande! Även när det står att ett område eller spår/led är tillgängligt saknas ofta information om vad. Är det parkeringen? Toaletterna? Vandringsleden? Tillgängligt för personer i rullstol. Synskadade? Personer med mental funktionsvariation? Tillgängligt för personer i rullstol med färdhjälpmedel eller assistans? Hur är lutningen på backar? Är underlaget grus, asfalt, spån, gräs eller stenblock? Färgmarkering på lederna? Är leden en rundslinga eller tur-returspår? Adress till huvudentrén? Och så vidare. Allt detta gör det svårt för egentligen alla besökare att avgöra om området är ett passande utflyktsmål. Bristen på information är förvånande eftersom friluftsområden hör till en kommuns minst kostnadskrävande uppgifter och antagligen ger flera kronor tillbaka till ”statskassan” på varje satsad krona inklusive via turism.

Ett annat stort problem är att samhället förnekar denna grupp rätt till nödvändiga hjälpmedel – hjälpmedel som skulle innebära förbättrade förutsättningar att komma ut och besöka inte bara naturen utan även närliggande affärer och service i grannskapet. Många har inte råd att själva skaffa dyra hjälpmedel. Vi noterar i sammanhanget att Region Stockholm gick med flera miljarder kronor i vinst förra året. Att förneka personer med funktionsvariationer rätt till adekvata hjälpmedel för att komma ut är bara dumsnålt! Se det som en investering som sänker kostnaderna i framtiden.

Anders Andrae, tillgänglighet i utemiljöer, Willut
Johan Faskunger, fil dr fysisk aktivitet & folkhälsa, ProActivity AB

Comments are disabled for this post