Mot en nationell standard för information och presentation av spår och leder?

Johan Faskunger, fil dr, ProActivity AB

Information och presentation av information inom ett givet område är en grundläggande faktor för att skapa tillgänglighet, för att människor ska veta att ett utbud finns och kunna ta del av utbudet. ProActivity AB har kartlagt 7000 leder och spår i Sverige bl a i syfte att öka kunskapen om nuvarande brister i informationen och presentationen av dem. Sammanställningen visar överlag att det finns stora brister i den tillgängliga informationen, att många aktörer enbart presenterar en liten del av det totala utbudet av spår och leder på orten och viktiga aspekter av tillgänglighet och användbarhet av spåren och lederna ofta saknas helt.
Bättre information och presentation kommer, i slutändan, att markant förbättra tillgängligheten för besökare och potentiella besökare till lederna, spåren och slingorna.
Informationen och presentationen av vandringsleder, motionsspår och andra markerade stråk och slingor – ofta i kommunal regi – är mycket bristfällig och det finns ett stort behov av utveckling och förbättring för att:

– fler invånare och besökare ska hitta till spåren/lederna;
– skapa enlighet och tydlighet i informationen och presentationen av spåren/lederna;
– invånarna och besökarna ska kunna bedöma vilka spår/leder som är tillgängliga och funktionella för just dem;
– kommuner och andra aktörer (friluftsorganisationer, naturorganisationer, turistorganisationer och idrottsrörelsen) fullt ut ska kunna dra nytta av denna infrastruktur i marknadsföringen av sin kommun eller aktörens verksamhet (natur- och motionsturismen ökar mycket snabbt i Sverige).

 

Promenadens/vandringens särställning

Vandring/promenader representerar en av de viktigaste formerna av fysisk aktivitet i samhället eftersom det är den överlägset mest vanliga aktivitetsformen med mer än dubbelt så många utövandetillfällen som den näst mest vanliga formen nämligen cykling. Promenader och vandring är mycket billiga former av motion och rörelse och något de allra flesta personer kan utöva, och utövar regelbundet, oavsett inkomst, utbildning, ålder, intresse för motion och idrott, etc. Promenad och vandring är därför mycket viktiga pusselbitar i arbetet för bättre folkhälsa och att utjämna skillnader i hälsa mellan olika grupper. På så sätt kan sägas att arbetet med att främja promenad och vandring är en viktig samhällsangelägenhet och viktig för hållbar utveckling.

Med tanke på promenadens särställning i samhället skulle man kunna tro att infrastrukturen för vandring och promenad prioriteras högt av olika aktörer och att informationen och presentationen av spår och leder håller hög klass för att locka fler till naturkontakt, fysisk aktivitet och ”liv och rörelse”, t ex via kommunala websidor. Så är mycket långt ifrån fallet. Tvärtom, bristerna är mycket påfallande och allvarliga! I en tid av snabb digitalisering, där människor förlitar sig mycket på internet för kunskapsinhämtning, blir bristen på information och presentation extra olycklig.

ProActivity AB har med start under 2018 påbörjat en kartläggning av 7000 motionsspår, elljusspår, hälsoslingor, naturstigar, kulturstigar, vandringsleder i både fjäll och lågland samt sagospår/barnspår och andra mer urbana och markerade promenadstråk (hädanefter enbart kallade ”spår”). Information har inhämtats från bl a kommunala och länstyrelsernas websidor. Jag har bl a granskat längd, underlag och färgmarkering på spår, huruvida spåret är en rundslinga eller tur-returspår, adress och koordinater, information om kupering och om spåret har ett namn eller inte, samt vilka som ansvarar för spåret och länkar till vidare läsning. Jag bedömer att min kartläggning representerar strax över hälften av alla markerade leder och spår som faktiskt finns i Sverige, och nästan alla kommuner finns representerade på något vis.

Kartläggningen har granskat den befintliga informationen på websidor och samlat information och statistik i en databas för att ha som utgångspunkt för ett fortsatt kartläggnings- och utvecklingsarbete.

Kartläggningen visade att det:

– generellt är mycket bristfällig information och presentation om spår; ofta framgår endast längden på spåret;
– är olika standard på informationen och presentationen mellan olika kommuner och aktörer;
– inte sällan endast framgår information om de spår som kommunen själv förvaltar, vilket försvårar för potentiella besökare att ta reda på det faktiska och totala utbudet i kommunen eller området;
– är vanligt att kommunerna förutsätter att läsaren har god lokalkännedom om spåren;
– ofta saknas adress eller adresskoordinater till spåret, vilket gör det svårt att hitta dit om man inte har bra lokalkännedom;
– sällan framgår hur kuperade spåren är, vad det är för underlag och kvaliteten på underlaget;
– ofta saknas sådan basal och viktig information som om spåret är tillgängligt för personer med funktionsnedsättning eller inte, t ex för personer i rullstol. Sådan information saknas i mer än 9 fall av 10;
– det ofta saknas information om övrigt utbud och service vid anläggningen eller längs spåret;
– det är relativt ovanligt att det finns översiktskartor publicerade, vilket försvårar navigeringen och förståelsen för hur området ser ut för besökare eller potentiella besökare;
– är vanligt att kommuner/aktörer norr om Dalälven endast informerar om skidspår på sina webbsidor, vilket gör det svårt för en besökare att bedöma om spåret är användbart under sommarhalvåret eller tillgängligt för en person i rullstol eller barnvagn;
– är vanligt att kommuner/aktörer glömmer att informera om vilka färgmarkeringar som gäller för olika spår;
– ibland saknas information om spåret har elljus eller om spåret är en rundslinga eller tur-returspår;
– är mycket olika bedömningar, och slarviga bedömningar, av spårets kupering och svårighetsgrad (ofta en grov underskattning), vilket ökar risken för att besökare väljer olämpliga spår.

Många av våra spår i Sverige är belägna i naturreservat och andra områden med höga naturvärden. Informationen och presentationen av dessa spår har minst lika stora brister som andra former av spår. Det finns visserligen ofta relativt påkostade material för att marknadsföra dessa naturområden, men broschyrerna och de nedladdningsbara broschyrerna har ändå stora och allvarliga brister ur en besökares perspektiv: Det saknas nämligen ofta information om färgmarkering på spåren, spårdragningen, hur man hittar dit, hur kuperade spåren är och hur lång tid det tar att vandra på spåret, bara för att ta några exempel. Många naturbaserade material går direkt in på att i detalj beskriva vilka djur och växter man kan hitta i området!
Även aktörer med ett intresse för vandring, friluftsliv och promenader har oftast endast intresserat sig för en speciell kategori av spår, nämligen längre låglandsbaserade vandringsleder och vandringsleder i fjällen. Detta rimmar mycket illa med invånarnas vardagliga behov och intressen som ofta handlar om motionsspår och leder i tätortsnära områden och kortare leder/slingor/stråk. Ingen aktör har tagit ett tydligt helhetsgrepp kring denna infrastruktur, speciellt inte de tätortsnära spåren.

Sammanfattningsvis, situationen i Sverige med mycket bristfällig information och presentation av olika former av spår, gör sannolikt att många potentiella besökare avstår ifrån att använda de spår som faktiskt finns och att invånare och besökare inte hittar till spåren. Man ska inte räkna med att alla vet var spåren finns, även om man bor på orten! Ur ett folkhälsoperspektiv är det viktigt att locka nya grupper till naturen, friluftsområdena och till spåren. Dessa grupper kan inte förutsättas ha god kännedom om spåren automatiskt. För dessa grupper blir informativ och attraktiv presentation av spår och leder en mycket viktig detalj i att locka ut dem i naturen. Om invånare och besökare avstår ifrån att använda spåren, pga bristande information, får det allvarliga konsekvenser för folkhälsan, friluftslivet och den fysiska aktiviteten. Kommunernas bristande fokus på spåren sänder även signaler om att spåren inte är särskilt viktiga för dem, vilket rimmar illa med forskning som visar att invånare och besökare värdesätter friluftsområden och spår mycket högt. Många människor anger dessutom att de är beredda att flytta till en ort med bra förutsättningar till friluftsliv (skola och arbete väger självfallet mycket tungt i denna ekvation också).

Comments are disabled for this post