Göteborg har sedan tidigt 90-tal byggt över 3000 anordningar för att tvinga ned hastigheter på motorfordon. Det handlar bl a om fartgupp, avsmalningar av vägar och upphöjda korsningar på ställen där bilister korsar fotgängares och cyklisters väg. Man har även ökat underhåll av bl a trottoarer och cykelbanor för att minska fallolyckor. Det är känt sedan tidigare att detta har minskat antalet svårt skadade och dödade i Göteborgstrafiken dramatiskt, med hela 2/3! Omräknat till människor handlar det om ca 2 400 personer som har undvikit svåra skador och 110 personer som har lurat döden. Situationen och trenden i Stockholm har varit en helt annan och svårt skadade och dödade i trafiken har fördubblats under samma period. Fördubblats! (VTI, rapport 503, 2004)
En nyligen genomförd utvärdering av insatserna i Göteborg visar på häpnadsväckande positiva effekter för samhällsekonomin: Den samhällsekonomiska nyttan av insatserna uppgick till 8 miljarder kr (Trafikkontoret Göteborg, rapport 2009:1). Kostnaderna bestod av 170 miljoner kr för ”fartdämp” och 30 miljoner kr extra för underhåll av bl a trottoarer och cykelbanor.
Det är definitivt dags för Stockholm att ändra sin trafikpolicy som – om man målar med den breda penseln – framförallt har prioriterat bilisters framkomlighet genom åren. Att endast skylta ned hastigheten fungerar inte! Det går att förebygga trafikskador och spara pengar för samhället genom att ändra Stockholms trafikpolicy.
Johan Faskunger
Tullinge
(Debattartikel skickat till DN i oktober 2010, men den antogs inte)