Cykelturism på Gotland – en vinstaffär

Att satsa på infrastruktur för cykling är enligt forskningen positivt för bland annat folkhälsa, miljö, samhällsekonomi, tillgänglighet och mobilitet och för arbetet att förebygga trafikskador. Cykelinfrastruktur är även en viktig åtgärd för att öka cykelturism och främja lokal utveckling: Cykelturismen ökar mycket snabbt i Europa och omsättningen kommer sannolikt att fördubblas från cirka 40 till omkring 80 miljarder kr de närmaste 15-20 åren. I Sverige beräknas cykelturismens omsättning öka från 150-200 miljoner kr till 1.5-2 miljarder kr varje år under samma tidsperiod. Sysselsättningseffekten torde motsvara minst 8000 årsarbeten. Gotland har mycket goda förutsättningar för cykelturism men saknar sammanhängande cykelleder som är bilfria. Förmodligen finns ett stort uppdämt behov av både turistcykling och cykling som arbetspendling på Gotland vilket med stor sannolikhet beror på smala vägrenar, höga hastigheter på motorfordon, få separata cykelbanor, bristande underhåll och service, samt dålig vägskyltning.

Gotland har stor potential att öka cykelturismen, främja lokal utveckling och förbättra folkhälsan genom satsningar på cykelinfrastruktur. Avstånden mellan orterna och attraktiva områden som badstränder, friluftsområden och andra utflyktsmål som kulturella företeelser och historiska minnesmärken är korta. Gotland är den enda region i Sverige där man kan tala om att cykelturismen är en näringsgren med någorlunda omfattande cykelpaket och cykeluthyrning. 1990 cyklade cirka 20 procent av 350 000 sommargäster och cykelturismen skapade omkring 150 helårsarbeten.

Storbritanniens motsvarighet till svenska SBU har i en systematisk genomgång av forskningen funnit att satsningar på cykelinfrastruktur  i och runtomkring tätorter är samhällsekonomiskt lönsamt: Varje satsad krona ger i snitt 11 kronor tillbaka genom minskad sjukfrånvaro, ökad produktivitet, minskat insjuknande i kroniska sjukdomar och minskad risk för trafikskador. Lönsamheten av cykelleder i landsbygd är beroende på avstånd, typ av terräng eller mark och befolkningsunderlag längs leden.

Att anlägga infrastruktur för cykel kostar pengar – ofta mellan 1-2 miljoner kr per kilometer. Även om cykelleder endast kostar en bråkdel av vad bilvägar kostar (bilvägar kan ibland kosta 1 miljon kr per meter), är det viktigt att skattemedlen används förnuftigt och effektivt. För att höja kostnadseffektiviteten är det viktigt att de bilfria cykellederna planeras och anläggs för att passa många former av cykling, bland annat cykelsemester, enstaka dagsutflykter av cykling på semester, regelbunden arbetspendling och motionsutövning. Cykellederna bör därför passera genom eller nära några av de största tätorterna. Ett exempel vore att skapa en led som binder samman Fårösund, Kappelshamn, Lärbro och Slite vilka alla ligger inom rimligt cykelavstånd från varandra.

Europas mest besökta cykelled för turister är totalt 43 mil lång och går genom Tyskland via Wien och vidare till Budapest i Ungern (”Donau Radweg”). Leden är till 90 procent bilfri. År 2006 cyklade 65 000 personer hela sträckan och 230 000 cyklister gjorde kortare turer eller dagsutflykter. Cykelturisterna genererade över 300 000 gästnätter och omsatte över 225 miljoner kr.

Upplevelsevärdet är viktigt. Mycket tyder på att en satsning på omkring 5 i huvudsak bilfria leder med varierande längd i olika områden på Gotland skulle kunna generera en omsättning på runt 60 miljoner kr per år.

Förslag:

Slinga 1 (3-4 dgr). Visby – Västergarn – Roma – Dalhem – (avstickare till östkusten)– Tingstäde – Lumelunda – Visby

Slinga 2 (2-3 dgr). Fårösund – Ar – Kappelshamn – Lärbro – (avstickare till Slite), östkusten norrut – Fårösund

Slinga 3 (1-2 dgr). Fårösund – Fårö runt – Fårösund

Slinga 4 (2-3 dgr). Södra Gotland

För att lederna ska bli framgångsrika krävs inte bara en attraktiv infrastruktur utan även övernattningsmöjligheter, matservering, cykeluthyrning, säkra och trygga cykelparkeringar, service osv. Det finns här goda förutsättningar för att kunna utveckla utbudet av närodlad mat.

Gotland har gott om nedlagda banvallar som skulle fungera som cykelleder. Anläggningskostnaden blir vanligtvis endast 10-20 procent av kostnaden för att anlägga en cykelväg på obruten mark.

Erfarenheter från andra leder liknande de som vore aktuella på Gotland visar att det är möjligt att locka 20 000 användare per år (200 cyklister per dag under juni, juli och augusti) och som i genomsnitt övernattar fyra gånger och spenderar 800 kr per dygn. De lokala intäkterna skulle därmed uppgå till minst 64 miljoner kr per år. Därtill kommer intäkter från cyklister som cyklar delar av sträckan eller gör dagsutflykter. Även arbetspendlingen kan ge intäkter, utöver samhällsnyttan och hälsovinster.

Johan Faskunger, fil dr Fysisk aktivitet & folkhälsa

ProActivity AB

Debattartikel i Gotlands Allehanda och GT, oktober 2009

Publicerat den
Kategoriserat som Cykling

Lämna en kommentar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *