Skolgårdarna hämmar barnens utveckling

Närmiljön är viktigare än någonsin för att motverka stillasittande och stigande ohälsotal bland barn och unga. Samtidigt är tendensen den motsatta: kommunerna bedriver/tillåter skolverksamhet i lokaler utan utemiljö. Detta strider enligt vår mening mot både förnuft och lagstiftning. Det är därför hög tid att samlas kring gemensamma insatser för att främja och förbättra landets skolgårdar och förskolegårdar.

Vi och våra organisationer arbetar för att skapa förutsättningar för handfasta åtgärder som kan förbättra stadens utemiljö för lek, lärande och fysisk aktivitet. Offentliga såväl som privata huvudmän, enskilda skolor och förskolor ska i förlängningen få hjälp med att utveckla och förnya barns och ungas utemiljöer så att de bättre än idag stimulerar lek, fysisk aktivitet och utomhusbaserat lärande. Via ett nationellt program för skolgårdsförnyelse vill vi erbjuda rådgivning, kompetensutveckling och delfinansiering. Förslaget utgår från barnkonventionen och barns och ungas rätt till en utvecklande utemiljö, liksom deras rätt att få göra sin röst hörd.

Vi och våra organisationer har i uppdrag att samla, utveckla och sprida kunskap om betydelsen av ändamålsenliga utemiljöer för barns lek, lärande, hälsa och fysiska aktivitet. Vår gemensamma utgångspunkt är den evidensbaserade forskning och beprövade erfarenhet som visar att attraktiva utemiljöer stimulerar fantasin, väcker lusten att lära och bidrar till sunda levnadsvanor hos barn och ungdomar.

Många av Sveriges skolgårdar är dock hårt slitna, dåligt underhållna och lekutrustningen ofta otillräcklig eller trasig. Ansvaret för skolgårdens planering, skötsel och användning är i regel fördelade på flera huvudmän. Våra erfarenheter visar att när man ska rusta upp och förnya skolgårdarna faller ansvaret därför ofta ”mellan stolarna”.

Samtidigt visar forskningen att väl utformade och genomtänkta utemiljöer för barn och unga kan ge många positiva effekter på barns hälsa och välbefinnande. Däribland förbättrad motorik, inlärning, skolmognad, social kompetens, hälsa, välbefinnande och ökad koncentration. Ökad utevistelse i dessa miljöer minskar sjukligheten – och därmed också sjukfrånvaron bland både elever och personal. Vi vet också att utevistelse bidrar till att motverka stress.

Forskningen visar också att skolgården påverkar skolarbetet, och att en genomtänkt skolgård kan ge positiva effekter på inlärningen. Pågående forskning vid Linköpings universitet visar att skolgården och skolans närmiljö påverkar lärandet – kunskapen tycks bli mer bestående om mer traditionell undervisning kombineras med utomhusundervisning. Utomhusbaserat lärande kan därmed (under god pedagogisk ledning) öka studieresultaten i alla ämnen.

Utomhusbaserat lärande verkar även kunna minska slitaget på skolans byggnader, och förstörelse i utemiljön minskar när såväl barn som vuxna engagerar sig i skolgårdsutvecklingsprojekt. Detta är viktiga ekonomiskt argument i dessa tider av nedskärningar.

Så vad väntar vi på? Internationellt görs redan omfattande satsningar på att förbättra skolor och skolgårdar. I England satsas imponerande 45 miljarder pund under en femtonårsperiod på skolförnyelse. I Skottland sponsrar Royal Bank of Scotland skolgårdsutvecklingsprojekt med flera tiotals miljoner pund. Skälen är i båda dessa exempel att statsmakter och bankstyrelser insett att tilltalande fysiska miljöer leder till större och bättre bestående kunskaper bland barn och unga.

Det är hög tid att göra något liknande i Sverige. Vårt mål är därför att hitta former för att organisera, sjösätta och finansiera ett flerårigt program för skolgårdsupprustning. Syftet är att på så sätt främja leken, stimulera barns och ungas fysiska aktivitet och väcka insikt om närmiljöns möjligheter som pedagogisk resurs i skolarbetet – och som medel i arbetet för hållbar utveckling. Detta förutsätter engagemang från både offentlig och privat sektor.

Mer forskning behövs inte, det är dags att agera. Det är framtidens arbetskraft och åldringsvårdare det handlar om.

Johan Tranquist, kanslichef, NCFF – nationellt centrum för främjande av god hälsa hos barn och ungdomar

Petter Åkerblom, samordnare, MOVIUM – centrum för stadens utemiljö, Sveriges lantbruksuniversitet

Johan Faskunger, utredare åt Statens folkhälsoinstitut och med uppdrag åt WHO Region Europa

Inga kommentarer

Kommentera

Din e-postadress publiceras inte.Obligatoriska fält är markerade med *